Jag kämpade mig igenom gymnasiet och fick hyffsade betyg. Men vad hjälper det mig? NADA!
Känns så jäkla trist att jag lika gärna hade kunnat få 13, och det hade gjort mig lika lite. Jag kan inte komma in på psykologprogramet och det känns blä. Jag hatar "second best", jag verkligen hatar det. När man vill något, kan man ju nå dit? Eller hur? Med tillräckligt mycket vilja? Så har alltid jag resonerat.

Men då uppläsningsmöjligheterna på komvux ska försvinna finns inte chansen att nå 20.0. Visst kan jag satsa på högskoleprovet, men det är inte min starka sida, lär nog ta några gånger innan man når ett hyffsat resultat.

Jag säger bara Fan. Fan för att det inte hjälper någonting, fan för second best. Men jag tror jag får vänja mig vid "second best" den här gången. Det värsta är bara att det kanske tynger en hela livet...