The old ones..
Att jag skriver här, är ju för att jag tycker om att skriva och berätta för andra, såsom bara för mig själv. Jag skriver främst åt "tjejerna" hemma, de närmsta, för de är de enda jag tror läser denna blogg. Vem skulle annars vara intresserad av den?
Men så tänker jag på mig själv. Hur jag tittar till vänner och folk som man inte längre har kontakt med, deras Facebook, bloggar osv. Jag är nyfiken, jag vill veta vad folk gör, hur folk mår. Både folk som jag kanske inte prioriterar så högt, men även de som legat en varmt om hjärtat förr. Och jag undrar, vilka som läser detta. Jag undrar om jag har någon gammal vän som "tittar till" mig ibland..?
Jag vet en del, de närmsta, som läser, men det stämmer långt ifrån med det riktiga antalet. Jag bara undrar..
En psykopat...
Psykopater är ofta ytligt charmiga och intelligenta. Blir lät omtyckta, därför kan dom lätt börja manipulera, vilket är en viktig egenskap hos dem. De blir lätt explosivt aggressiva och känner inte empati för andra. De ljuger ofta, känner inte samma rädsla som "normala" och bryr sig inte om mer än sitt eget skinn. Psykopater är mycket impulsiva och har svårt att känna skuld. Det mest intressanta med psykopater, enligt mig, är att de utåt verkat ha alla dessa dessa känslor och beteenden de saknar. De vet vad ordet empati är, och hur man då ska "bete" sig, men de -känner- det inte. De vet hur man ska bete sig om man ska verka vara skuldmedveten, men egentligen finns ingen skuldkänsla.
Psykopater tjänar ofta på att träffa psykologer, för de "låtsas förstå", verkar helt friska och normala, men egentligen har psykologen gett dem lektioner i hur de ska fortsätta manipulera folk. Nästan alla psykopater blir värre efter psykolog besök, då har de lärt sig mer om hur människor fungerar.
Jag vet inte vad ni säger, men finns det inte någon som passar in på detta...? =)
Sugen!
Senaste tiden har jag verkligen hållit mig borta från stan. Till och med när jag jobbat har jag sett till att bara komma 5 min innan, för att undvika alla skyltfönster. Idag gick det dock inte längre, jag behövde åtminstone titta lite. Och hur går det? Nej, självklart går ju inte det. Slutade med en fejk-skinn klänning, en väska och lite smått.... plus att jag hittade ett par skinnstövlar som jag bara MÅSTE ha imorgon. Hade dock inte så mycket på kontot för tillfället, så därför fick de vänta till morgondagen. Jag hade ju nämligen inte planerat detta... Att gå på stan är ju ungefär som att släppa in en före detta alkoholist på systembolaget. Tortyr!
Och juldekoration, mycket i butikerna och vetskapen att snart få lite ledigt gör att det kryper i mig, efter allt! Shopping, vänner, festande osv! Skriver som Sofi, en vodka cranberry, bra musik, och tjejerna på plats - voe underbart. Inte att förglömma ett stort dansgolv, sitter och lyssnar på massa partymusik som bara gör mig ännu mer sugen. Om någon skulle ringa nu för utgång skulle jag inte tveka en sekund, även fast tentan närmar sig och tiden är knapp. Detta festsug får nog vänta till nästa helg, då kommer ju Anna hit på fredag, och lördagen blir födelsedagsfest hos Becca i Borås! Längtar!
Jag är...
Det är intressant hur man beskriver sig själv. Västerländska kulturer tenderar att beskriva sig själv individualistiskt, ex. "jag är smart, rolig, lättretad, bra på idrott, blyg osv." Medan exempelvis japaner, malayer osv. beskriver sig kollektivistiskt(?) (Collectivism) ex. "Jag är dotter av Ching Chong, sambo med Lee, en hjälpsam student osv". Det är kul när man bara tänker på vad det speglar, våra individsamhällen kontra deras sociala kulturer. När vi var i Malaysia var ju bland de första frågorna vi fick "Hur många syskon har du? Saknar du inte din familj?". Medan vi rynkar pannan lite och undrar varför det är intressant, mina syskon har väl ingenting med "mig" att göra......?
Jag bara tänker på att jag för några inlägg sedan ändrade min syn lite. Jag brukar ju givetvis beskriva mig själv som "alla andra" här i Sverige och väst, i individ-form. Men när jag blev trött på de individualistiska målen och undrade vad det var värt, så ändrade jag ju faktiskt kurs lite och beskrev mig istället i kollektivistiska termer och tyngdpunkt på att inte glömma bort att: "Jag faktiskt är en flickvän, en vän, en dotter, en träningskompis osv."
Jag vet inte vilket sätt som är bäst, spontant gillar jag "collectivism" mer, men det är ju inte det man lever efter? Här ska man sticka ut, stå på egna ben, vara oberoende och bäst. Där (i japan) är istället ordspråket "the nail that stands out gets pounded down". Vilken beskrivning av dig själv skulle du föredra....?
Västkusten i ett nötskal
Visst är den här sidan fin, alldeles underbart härlig och trevlig plats att bo på. När det är fint är det som sagt super fint. Men Göteborg under vintern är inte det roligaste stället att bo på. Varje morgon när jag eller T vaknar utbrister någon av oss "jag hatar Göteborg....". Det gör vi givetvis inte. Men när man tänker på att Gbg endast har en lång regnig, blåsig vinter utan snö - känns det tungt. Minns när vi flyttade hit i januari, trodde inte det fanns sådant oväder! Jag sitter just nu och lyssnar på hur det susar utanför, tittar på folks paraplyer som vänder sig ut&in, och njuter av att vara inne med tjocka strumpor på och en kopp kaffe. Men snart är det min tur att gå ut.
Kan inte bara västkusten överraska med att denna vinter få snö istället för regn? Och liksom, stanna upp blåsten precis innan den når landet? Aja, får trösta mig med att denna stad som sagt är helt underbar under sol- och uppehållstider (vilken stad är inte det ios?).
Slottskogen en fin höstdag.
Hjälp!
Jag brukar inte ha helt idétorka när det är seminarium eller liknande, men nu har jag det.
Vi ska ha ett seminarium i personlighetspsykologi och välja 2 frågor vi ska diskutera. Det finns ju givetvis miljontals frågor om detta, men det känns som jag fått svar på de flesta, i litteratur & föreläsningar. Och jag verkar inte kunna tänka utanför litteraturens gränser?!
Om ni skulle vilja veta något om personlighet, vad skulle ni fråga då? Precis vad som helst?
Norrköping - Stockholm - Göteborg!
Man skulle ju vara lite smart och köpa en biljett på blocket, för 200 kr. Som gick från Sthlm - Gbg, ordinarie pris 800 kr. Jag tänkte hoppa på i Katrineholm - det har jag ju gjort förr.
Några timmar innan nu, fick jag reda på att det inte alls går genom katrineholm. Inga bussar till gbg gick, inga tåg. Så, det blir bara att slänga sig på ett tåg till Sthlm. Liten marginal där, så jag hoppas jag hinner med gbg tåget.
När jag köpte denna biljett, hittade jag 200 kr. Jag blev överlycklig men tänkte att jag nog skulle "straffas" för detta, så tur kunde jag ju inte ha? Och nu kom det! :D Blev varken gratis eller snabbt man kunde ta sig hem. Men men, effektiv pluggtid!
Chio! Nu bär det av till huvudstaden!
Nkpg helg!
I fredagskväll kom jag "hem", till Norrköping. I lördags hälsa jag på farmor, umgicks med M & P, och träffade mot kvällen Alexandra & Jenna, på Jeppes födelsedagsfest. Det var trevligt. Och denna morgon har känts helt underbar, började med en hotellfrukost på Grand, med Hanna, Anna, Kim och Jenna. Hur mysigt som helst, hade jag lätt velat göra varje söndag. Sedan blev det en höst promenad med mamma och Zorro. Och det är jätte fint väder.
Skulle bli en flitig helg begravd i plugg - men vad gör man? Synd bara att man aldrig kan träffa alla tjejerna på en gång, men huvudsaken är att vi ses i alla fall.... =)
Skulle bli en flitig helg begravd i plugg - men vad gör man? Synd bara att man aldrig kan träffa alla tjejerna på en gång, men huvudsaken är att vi ses i alla fall.... =)
Vilken dag...
I kellogs reklamen säger de ju "du vet dagar när ingenting funkar, verkligen INGENTING"? Och så står han där vid hissen som inte kommer och så tar han trapporna istället och då funkar det för nästa person...?
Min dag har känts så. Eller, inte riktigt. Det har inte varit det att det är rött ljus, bussen kommer inte osv. Utan det har varit irritation. Först glädje över en klarad tenta + en andra chans till VG, sen besvikelse över att den chansen togs ifrån mig, och särskilt HUR den togs ifrån mig! Har funderat mycket idag... under mina irriterande stunder. Funderat över "rättvisa", jag vet att jag alltid vill ha millimeters-rättvisa, men idag önskade jag att andra kunde se mellan fingrarna. Särskilt när de själva inte förlorar på "orättvisan"? Hur som helst, ni har ingen aning om vad jag pratar om. Det jag kom fram till i alla fall är att vi är svenskar, och det är hemskt hur mkt vi svenskar lägger ned på denna millimeters-rättvisa, särskilt när vi oftast bara själva förlorar på det för att vi blir arga. Läraren som föreslog detta lite orättvisa, godtrogna förslag kanske gjorde detta just för att han inte är svensk. Nu halshuggs han istället, av oss arga svenskar. (Inte mig då jag tjänade på orättvisan =)
Så, mycket irritation på en dag gör mig trött.
Hitta den bara på "utrikiska" ;-)
Allt detta strugglande!
Igår satt jag och Timmy och pratade om skidåkning, och jag sa "jag minns första gången man skulle åka skidor när man var liten, vad man strugglade!". Som ni kanske förstår reagerade Timmy på "strugglade", och jag med. Vad var det för ord?
Tänkte att jag säkert bara gjort om engelskans "struggle" lite. Men lite senare i en konversation ville jag använda det igen "struggla"... Så vad gör man då i osäkerhetens stund? Googlar. Jag fick inte många träffar, men några! Och jag fick betydelsen på ordet, och enligt googles träffar ser det faktiskt ut som det finns i svenskan.
På seminariet idag satt vi ca 15 st och pratade engelska kontra svenska ord, så jag tog tillfället i akt och höra med dem, men ingen hade någonsin hört det i svenskan. Så min fråga är nu; har ni?
Det känns inte som jag tagit ordet från engelskan, det känns som jag hört det förr.... av farmor eller något. Jag har säkert fel, eller vad tror ni?
Haha! Tittade nu på sidan där jag fick definitionen på "struggla", den kändes ju seriös =) Precis som ett svensk lexikon!
http://www.luxikon.se/
Tisdag
Christ! Vilken träningsverk jag har! Väntade mig visserligen det, tog i det lilla extra igår på pumpen =) Skönt!
Idag skulle det bli combat, men min förbannade fot vill inte ge sig. Tänk att när man bara landa lite snett på ett step pass för 1,5 månad sedan så ska man inte kunna träna idag? Jag har ju vilat, bara kört styrka och spinning... Och varje gång jag försöker med aerobics eller combat är det riktigt smärtsamt en halvtimme in.
Så, jag gör mitt bästa för att undvika dessa pass, tycker jag är riktigt duktig som faktiskt gör det. Ska nog köra lite Bodybalance idag istället.
Och varför jag sitter här och berättar om min träning beror bara på en sak: jag borde plugga. Ni vet de här dagarna man sitter hemma, har mängder att läsa/pugga, och helt plötsligt känns allt annat så roligt. Jag kan tänka mig att städa, diska, tvätta, städa garderoben, blogga, läsa andras bloggar, planera in träning osv.
Skärpning Anna! Du har en tjock bok att läsa och seminarie om 2 timmar!
Det hjälper ju inte att grannen spelar hårdrock så att byggnaden skakar... och att någon annan granne snor min tidning varje morgon (inte för att det har med mitt plugg att göra, men det gör mig irriterad!). Nu ska jag läsa om människans evolution och påverkan på personlighet!
Så var det helg igen.
Veckorna går blixtsnabbt. Igår kväll kom Becca till storstaden, och vi var hemma hos Marie och pratade bland annat barndomsminnen. Om jag har någon gammal mellanstadiekompis som läser detta kanske ni förstår om jag säger att vi vek oss av skratt åt "veckans Domino"? Haha... och konkurrenterna "Dido". Det var goa tider de!
Just nu sitter jag (eller jag borde, för jag bloggar ju just nu!) och läser personlighetspsykologi. Innan det bär av till jobbet. Är bara lunchare idag (12-16) så sen ska det hyras Bond film och käkas Pad Thai. För att sedan ansluta sig till "gamla" klassen, ta en öl, och se nästa Bond!
Tror det kommer bli en bra helg, som de allra flesta. Ska jobba imorn med, och nog avsluta söndagen med lite Yoga eller Pilates. Men vi får se, det är ju lååång tid kvar tills dess =)
Ha en bra helg!
Den här rekommenderar jag att se, så himla söt! Man kanske får bortse från klyschig musik och kommentarer.
Det är stort.
Det har gått drygt två dagar sedan Obama blev vald. Jag har inte riktigt smält det. Men jag förvånas av hur mycket jag ”bryr mig”. Jag tog verkligen åt mig, blev rörd. Jag orkade inte stanna uppe på valvakan till 5, som många gjorde. Utan jag nöjde mig med att kolla resultatet kring 7 när jag gick upp. Förvånande. Jag trodde inte det skulle ske, även om han hade goda odds. Jag menar, USA har ju valfuskat förr, hur skulle de kunna låta en svart demokrat långt åt vänster bli president? Visst låter jag fördomsfull mot USA? Jo, det är jag nog, helt säkert. Och som alltid när jag inser att mina fördomar slår fel blir jag glad.
USA röstade, med ett större antal än någonsin. De röstade på en man som för inte alls länge sen skulle kunna ha varit slav, och oavsett hur snabbt och om han kan göra så stora förändringar för USA så är det ju rätt unikt. Så ja, jag blev rörd. Mest över att se alla människors glädje och hopp, fattiga som för första gången gick och röstade, republikaner som röstade på en demokrat. Nu får vi bara hoppas att Obama får stöd i kongressen, och lyckas genomföra sina vallöften. Ett av de viktigaste är väl att ta hem soldaterna från Irak. Men det är vad jag tycker… =) Och jag är amatör. Amerikanarna verkar i alla fall ha hopp om att vara på rätt väg, och vad som hände i tisdags är coolt, fascinerande och har en spännande framtid!
Ny kurs, nya krafter!
Den ena britten avlöser den andra. Vi fick nu vår tredje engelska lärare som ryktades ha ännu sämre svenska än vår förra. Förväntningarna var låga. Jag hoppades att han istället kunde ha kursen på engelska för att slippa förvirringar. Så öppnade han munnen - och kunde till allas lättnad prata bra svenska, tydligt t o m! Skönt med en strukturerad och kunnig lärare, i ett ack så intressant område -> personlighets psykologi.
Men det är bäst att sätta igång. Mycket ska läsas på kort tid. Musiken är på, kaffet är kokat, och boken är lånad i väntan på att den köpta ska anlända på posten!
Vakna USA!
Imorgon händer det - Super Tuesday.
Vad fan är det för fel på amerikanska folket? Jo, många, jag vet. Men hur fan är de funtade gällande politik? Eller, vet de ens vad politik är? För de är ju mer intresserade av utseende, färg, släktingar och vänner av presidentkandidaterna än deras politik. När läste du om kritik riktad om Obamas politik sist? Tyvärr läser jag mest om hans avlägsna släkting som är illegal invandrare, och att han har snackat (way back!) med en vänster extremist - "detta kan få Obama att falla i valet".
USA behöver Obama. Är inte det givet? En stat som USA behöver förändring, och det enda motkandidaten McCain skulle kunna tillföra är ju mer satsade pengar på kriget. Bright. Obama har en lite mer modern syn på politik. Modernare syn på miljö, välfärd och terrorism. Om McCain vinner, är det nog kört för USA för alltid - har de inte fattat än kommer de aldrig att göra det. Och vinner Obama kommer han nog inom en snar framtid att mördas, då republikanerna redan använder ap-docker i symbol att döda Obama, plus att han redan varit nära skottlossningar.
Deras val gör mig arg, dessa republikaner, vakna! Vilket århundrade lever vi i? Är det smart att göra USA (om möjligt) ÄNNU mer segregerat? Amerikanare borde inse två saker; 1. Gå och rösta. Borde göra ert val legitimt, vilket man knappt kan säga att det är nu. 2. Skippa Bush-kopian.
Det är inte lätt när det är svårt!
Det skulle bli en helg att vila upp sig, inför nästa period. Det blev istället massa jobb, shopping och hårt festande. Life is tough! Nej, trots en hetsig helg har jag ju faktiskt gjort grejer jag njuter av. Jobbat med kläder och kunder (kul när man inte gör det så ofta!), shoppat(!) - blev helt kär i ett antal plagg, tränat så att man inte kan röra sig idag, druckit och dansat så man mår som man förtjänar idag. Jag har precis sett 7 avsnitt SATC och kommer nog se 7 till. Funderar bara på om jag klarar ta mig bort till Coop för att handla lite Ben&Jerry? Kan man inte få hemleverans på glass?
Som sagt - Life is tough!
Underbara dag. Underbara känsla.
Hur många gånger har ni gått glada från en tenta/prov som gått åt helvete?
Redan när jag vakna kändes det konstigt, jag kom på mig själv att ha sovit hela natten - trots att jag skulle ha tenta! Helt utan någon sömntablett. Helt otroligt att jag kunnat somna. For iväg tidigt till My, där det bjöds på scones och kaffe! Alltid lika trevligt att träffa gamla klassen. Förvånad över mig själv att jag kände mig rätt lugn, trots att jag visste att jag hade mycket dålig koll på tentan. Anlände till tentan, ganska glad och lugn. Fick tentan, utan att pulsen höjdes(!) Log lite när jag såg att jag inte hört talas om de 2 första frågorna. Jag kände igen ca varannan fråga, hade relativ koll på var fjärde - och gissade resten.
De frågade varför jag log när jag kom ut ur tenta-salen "gick det så bra?!". Nej, jag kuggade nog, om inte mina gissningar kanske ger ett halvt poäng här och var? De som satsade på VG satt kvar, och skrev på essä-frågan. Jag gick och tränade istället, och tyckte synd om dem som skrev så att pennan glödde.
How come? Jag vet inte. Jag har aldrig, aldrig någonsin satsat på ett G. Och om jag nu gjort ett dåligt prov har jag mått dåligt i en vecka efter. Innan provet har jag prestationsångest och hög puls. Denna gång - ingenting? Kanske var det för att jag från början accepterat min dåliga koll, och hade rätt bra undanförklaringar som tidsbrist, kanske var det att jag på en vecka gjort 3 stora, avgörande prov som gjort mig "van"? Eller kan det kanske, förhoppningsvis, vara så att jag har insett att det är helt okej att vara dålig ibland?
Jag menar inte att jag tycker jag är bra i allt, tvärtom är jag mycket medveten om många av mina brister, men jag accepterar dem inte. När jag är dålig är jag sämst, värdelös och förtjänar att trycka ned mig själv. Men, vi är ju bara människor? Eller hur? Med alla möjliga fel och brister! Och jag citerar en tjej i klassen angående varför man skulle skippa VG uppgiften "Jag har börjat inse att jag är mer Sofie än bara -studerande Sofie-". Jag har tänkt på det. Man pluggar, men för det är man en kompis, en flickvän, en dotter, en träningskompis, en partyglad och shoppingtokig tjej. Och jag är inte bäst i nå't av det, men inte ska jag låta en del gå ut över alla de andra. Jag kan vá halvbra i flera istället.... =)
Nu ska jag och dricka tenta-öl! Och snacka skit om vår svengelska lärare vars fel det dåliga provet är ;-)
Hej på er!
Tips på hur man kan spendera en lördag,
Nåt måste jag ju skylla på. Kanske gjorde sömnpillret jag tog inatt mig dåsig? Eller var det pizzan till lunch som gjorde mig trött andra halvan? Är jag kanske sjuk? Omotiverad? Eller kan det vara så illa, helt enkelt, att jag bara är rätt dålig?
Tyvärr har jag nog inget att skylla på, visst har jag gäspat mig igenom halv da'n, men... jag är helt enkelt inte tillräckligt snabbtänkt. Högskoleprovet var hemskt. Det var andra och sista gången jag gjorde det. Uppgifterna i sig är egentligen inte svåra, jag behöver bara mer tid. Jag blir så stressad och ofokuserad - inte alls min grej.
Bara att acceptera, utan undanförklaringar eller förbehåll: Jag är sämst på högskoleprov!
Hoppas ni andra har haft en mer givande och rolig lördag...=) Jag är slut!
Nu blir det istället Taco-kväll och Sex and the city!
Dokumentera mera!
Jag har kommit på att det är mycket roligare att läsa bloggar med bilder, så varför inte bättra mig själv? Ska i framtiden bli bättre på det =) Men här är i alla fall några bilder från helgen, firade Josefins födelsedag med att gå ut att äta! (gamla klassen)
"Jag skiter i't!"
Det har börjat bli mitt nya motto. Och det är SÅ skönt!
När jag fick för mig att läsa 200% i början av terminen, var det så jävla skönt att ge upp och få sitt liv tillbaka. Endast läsa 100%, extrajobba och ta tid med vänner och träning. Nu fick jag för mig att som sagt läsa upp 3 stora omfattande kurser, högskoleprov, 100% universitetsstudier och extrajobb. Inget liv, jag längtar ju t o m för att få göra något så IQ befriande som att tvätta! Slippa tänka! Laga mat eller handla, så himla skönt!
Så nu SKITER jag i allt. Jag ska och träna nu, med Nina, som jag inte gjort på 100 år. Jag kommer inte in i vår, men då kanske jag kan hälsa på Sofi i London? Åka till Indien för besparningarna och jobba extra? Blir skit bra! Inget plugg nästa termin, dock problem med lägenheten och så.... men det tar vi sen!! =)
