Förälskad
Jag vet inte vad det är, men jag tror jag är kär i Sex & the city. Alltså -kär-. Eller, så är det olycklig kärlek. Samtidigt som jag blir glad av att se filmen (såg den igår igen...) så skär det liksom i mig, för jag tänker på er, mina bästa vänner.
När Carrie & Miranda är osams i filmen, hörs de inte på tre dagar, och Carrie säger att det är det längsta de aldrig pratat med varandra. Och då skulle man ju kunna tro att vi är osams jämt?! Hur ofta hörs vi? Jag tycker i och för sig att vi styr upp det ganska bra, med fikor, bio, festande och hotell-frukostar när man är hemma. Men annars har man väl bara sig själv att skylla, att man är här. Åh.... känns bara som att jag vill ha kakan och äta den. Jag vill av hela mitt hjärta bo här i Göteborg, och absolut inte flytta tillbaka till Norrköping. Men jag tror inte alla är lika lyckligt lottade som vi (jag) att ha ett så otroligt bra tjej-gäng!
Jag vet visserligen att när man väl är hemma en längre tid ses man ju inte så ofta ändå, folk jobbar och har andra planer. Så kanske blir det mer "kvalitet" på tillfällena när vi ses nu =) Jag vill tro det så i alla fall. Efter filmen kände jag i alla fall att vi MÅSTE se till att boka en resa till London. Helt klart!
Och förutom känslan att sakna er..... så vill jag till NY, av hela mitt hjärta! Jag vill vinna på lotto och shoppa tills jag dör.
Okej, NY kan jag nog ta mig till, och lite kan jag nog shoppa... men lotto-delen känns ganska hopplös! Men det vore inte helt fel att få bo där.... Hm, dröjer nog tills dess.
Kommentarer
Postat av: Anna
och även en resa till Grekland tycker jag :)
Trackback