Ett mörkt, tyst rum, i evighet.
Jag ska inte säga att jag mår dåligt, för det gör jag inte. Inte heller att jag är ledsen, jag har inget att vara ledsen för. Tvärtom massa att vara glad för, och på en skala skulle jag nog skatta mig själv mycket glad/lycklig/nöjd med livet.
Men ändå, ändå finns det något som tynger mig fruktansvärt mycket. Just nu skulle jag bara vilja gå i idé, kanske i en skön säng i ett mörkt rum med täcket över huvudet. Ligga där tills saker och ting är förbi, och löst sig. Men, i verkligheten är det sista man kan göra, knappt ens den tiden man borde. Alla val tär så mycket, och även alla val man inte kan ta. Att framtiden är så jävla ovis, att jag vet noll. Att jag vill allt, men förmodligen inte åstadkommer något. Att det har gått 2,5 år efter gymnasiet och jag har bara hoppat runt, och när jag äntligen vet vad jag vill kan jag inte välja det.
Jag försöker nu komplettera upp Fek A + B, och Sv B, för att vara säker på att jag kommer in i Gbg i vår(eller överhuvudtaget någon stad!). Och om (som jag förmodligen inte gör) klarar att göra proven men bara sätta VG+ hoppas jag på högskoleprovet, som jag måste sätta minst 1.9 på. Samtidigt som jag har hemtenta plus salstenta.
I min vildaste fantasi och önskan om att få något lugn kollade jag portalen på GU och såg att jag klarat förra tentan. Jag spred snabbt ryktet om att resultaten kommit och kände en viss lättnad, trots att jag bara fått G. Senare fick jag reda på att detta som sagt bara var i min fantasi och ryktet jag spred var falskt - inte hade något resultat kommit. Det var gammalt. Oro, önskan, strävan, hopplöshet, tidsbrist, ångest och en liten gnutta hopp symboliserar nog mig just nu.
Kommentarer
Postat av: Anonym
http://alarebecca.blogspot.com/
check it out =D
Postat av: Alexandra
Allt blir bra till slut. Och är det inte bra, ja, då är det inte slutet :) Kämpa på Anna, om allt inte blir riktigt som man tänkt sig, kanske det till och med blir bättre än så, det tar bara lite tid!
Trackback