Har varit iväg till Stockholm i två dagar nu. Har varit skönt. Och jag kom hem med lite nya kläder som är ännu skönare :-)




Men sen kom man tillbaka, till Norrköping. Verkligheten. En nyhet, som inte var så jätte rolig. Eller, den stör mig inte så mycket men har fått mig att fundera. En annan nyhet, som inte heller gjorde mig jätte glad, och mer påminde mig om något annat - som inte är nytt. Och de här två nyheterna tillsammans känns som någon slags bromskloss.. inte bara för mig.

Telia. Kundtjänst. Kunder. Höga krav, inga resurser och besvärliga samtal. Cheferna är inte alls nöjda med våra resultat men då vi sliter oss i håret för att göra något bra. Lönen som man åtminstone kunde vara glad åt förr sänks i och med detta något enormt.. Att trycka på "ledig" mot kunderna får mig att vilja kräkas.

Det som gläder en är solen. Sommaren. Den svenska härliga sommaren.
Men trots detta, längtar jag till något annat. Bort från denna stad, kanske detta land, denna kuntjänst och till ett problemfritt paradis. För det är verkligen ett problemfritt paradis där borta. Jag vet inte hur länge det kan vara det, men att ha fått smaka på det är som en drog. Visst är Norrköping fint på många sätt, och familj och vänner finns ingen annan stans. Det är det som gör att man vill hem. Men just nu.. just nu skulle jag själv kunna åka till en helt annan plats, där ingen känner mig.