Smörgåstårt-recept?
På torsdag ska jag bjuda på lite smörgåstårta här. Problemet är bara att jag aldrig har gjort en. Min kära mor beställer även alltid smörgåstårta, så hon är inte alltför van heller. Finns ju mängder av sätt att göra dem på, men har mina läsare några förslag? =)
Enkelt och gott, såklart!
Ny vecka
Jag älskar dessa långa frukostar när jag kan läsa mina alldeles egna valda nyheter, vännernas bloggar. Oftast läser jag SvD varje morgon, vilket också är intressant - men det slår ni tjejer =) Skönt att höra att ni lever (ex att du Sofi överlevde headstand-et) och att ni mår bra!
I helgen har jag bara jobbat, och varit på en after-work med jobbet. Den ruinerade mig. Självklart väljer de heaven 23 att gå till, och det är ju inte gratis. Men, men, gott var det i alla fall! Helgen har varit relativt hälsosam, så jag kan komma tillbaka till träningen. Blåbär och honungs-te till varje frukost, vitlök till middagarna, mycket sömn och vatten. Nu börjar förkylningen försvinna, och igår tjuv-startade jag med ett Pump pass. Mycket skönt. Men det går segt att tappa vikt.. ibland har man bara lust att ge upp. Jag lever mest på sallad och havregrynsgröt, jag försöker alltid gå en rask promenad innan frukost, äter inga mackor/knäcke, nästan inga kolhydrater, tränar varje kväll (om jag är frisk) och ändå står man fucking still!
Men det kommer nog... får inte ge mig... Nu ska jag göra mig i ordning och söka jobb!
Det är jag väl värd?!
Okej, man är arbetslös, pank, ont i halsen, deppig - vad gör man då?
- Jo, man shoppar =) Gör av med de där pengarna man inte har (och trots allt skyller jag på Sofi, hon säger att jag avstår för ofta ;-) Det måste det bli ändring på!). Ångesten är stor, jag vill ha allt. Jag var tvungen att välja mellan typ 10 as-snygga grejer, och hade egentligen inte råd med något. Gick in på BikBok för att köpa en väst som jag drömt om länge, gick istället ut med en två gånger så dyr jeansjacka. Glädjen och ångesten är stor, men plånboken tom =)
Och jag har sagt att jag aldrig tänkt lägga ut bilder här, men nu gör jag det ändå. Var osäker på om jag skulle behålla G-star kjolen, men jag fick den ju ändå av Timmy i tidig födelsedagspresent, så då är det väl bara att tacka och ta emot!
Sen blev det lite mer som jag inte har ork att lägga upp!
Tjurbulle
Jag HATAR att vara sjuk. Jag är inte jätte sjuk, men tillräckligt ont i halsen för att inte träna. Jag har fan inte tränat på tre dagar nu, och jag får inte bli mer sjuk till helgen för då ska jag jobba. Så jag måste alltså skippa fredags-combaten som jag längtat till hela veckan. När man vill ge allt händer det här... Jag har köpt proteinpulver, går på mega-diet, planerat in promenader innan frukost och hård-träning på kvällarna. Och vad händer? Ne, att gå kalla promenader tidigt på morgonen är ingen hit när halsen är svullen och som sandpapper, plus att jag inte sover på nätterna. Att käka proteinpulver tappar ju lite sin funktion när man inte tränar, och de roliga kvällspassen är bara att skippa...
BLÄ!
L'ORÈAL - Sublime Bronze
Varsågod Sofi =) Här är den! Den är lite "Shimmering" så vill man inte glittra kan det vara bra att ta den dagen före och en dusch där i mellan! Jag tycker i alla fall att den gör underverk ;-)
"100% natural-looking tan"
En enkel komplimang..
Varför tänker vi jämt så mycket om alla andra?Jag har ju visserligen läst en hel termin om varför vi tänker och agerar som vi gör =) Men ändå! Alla fördomar vi har är väl klokt att hålla för oss själva, men alla positiva tankar då? Tjejen jag såg på stan med den snygga väskan, instruktören som har så bra pass, föreläsaren som var så inspirerande, tjejen på gymet som har kroppen jag vill ha, café-tjejen som alltid är så otroligt trevlig -> dessa tankar håller jag för mig själv?
Det handlar ju inte om att jag inte VILL säga det, det kanske bara inte passar att rusa fram mellan passen och säga till instruktören hur bra hon är, kanske inte passar att stoppa tjejen med iPoden för att säga hur fin väska hon har, pinsamt att gå fram till föreläsaren och berömma, och tjejen på gymet vars kropp jag är avundsjuk på tror nog att ger onda blickar istället? Varför är det så svårt att ge en komplimang? Varför är vi så bra på att tänka om andra, men inte säga det?
Igår fick jag en komplimang, en ganska överrumplande sådan. Det gjorde min dag och jag försöker ta åt mig, för henne kostade det nog inget att säga det, men det gav massor. Ett nyårslöfte för mig; ge mer komplimanger!! =)
Njutningsmänniska?
I helgen hade jag en hur härlig helg som helst, en smakfull kväll med vin & choklad-provning, med tjejerna vilket avslutades med en utgång där alla gav 100 % =) Under kvällen hemma hos Micka, spelade vi ett spel som gick ut på att bedöma varandras egenskaper, vilket var mycket kul och vi var duktiga på. Jag fick ett varv kortet "njutningsmänniska" och tjejerna skulle avgöra "hur pass mycket" njutningsmänniska jag var, samt att även jag skulle bedöma det. Jag funderade inte så mycket på det då, men har gjort det efter: "vad är en njutningsmänniska? Är jag det?"
Njutning går ju att definiera på många sätt. För mig är njutning en mörk choklad bit, ett glas vin, en promenad, strectchen efter ett hårt träningspass, fina utsikter, att få vara med mina vänner och familj, gosa med min katt eller liknande. Efter att ha vridit fram och tillbaka på vad -jag- tycker är njutning, undrade jag hur ofta jag verkligen känner att jag "njuter". Och jag gör det ofta. Som Sofi motiverade ett lägre betyg för njutningsmänniska "du avstår för ofta, du känner att du inte -borde-". Sofi syftade (antar jag) på t ex shopping, att jag VILL ha den där kjolen, men jag har ju redan köpt en..... Och det är sant, jag avstår ofta fastän jag faktiskt har pengar och möjlighet. Men detta beror nog på att -jag- inte definierar njutning så, självklart ÄLSKAR jag att shoppa, men sparar mig nog ibland mer till en resa, en middag med er eller liknande. Jag shoppar med måtta (enligt mig min inte min mamma!), och jag tror inte jag skulle njuta mer om jag spenderade mer(?)
Ibland kan njutning vara något så simpelt som att ta en trång buss hem, fötterna värker efter en heldag på jobbet, magen kurrar, det regnar och är mörkt utanför - och jag ler. Njuter av att få vara i Göteborg, ha haft en bra dag på ett jobb med härliga kollegor, på väg hem till T. Allt är relativt och jag tror du väljer själv om du vill njuta eller inte, för det beror på vad du jämför mer.
Slutet av terminen
Då ska man snart göra sista tentan, på ett bra tag! Klockan 18-22 är den, lite lustig tid men det ska nog gå bra!
I morgon bär det av till Norrköping, åker tidigt. Kommer nog bli en lika härlig helg som sist; fika fredagkväll, vin & chokladkväll + utgång på lördag, och lite tid med familjen på söndag. Och dessutom är ju vår kära Sofi hemma över helgen.
Ne, nu ska jag dra mig till Espresso-house, och dricka lite kaffe med de andra innan pennan börjar glöda i ett par timmar!
Kind of like this one..
Det kliar i fingrarna och pirrar i magen!
Av så många anledningar! Jag blir så här ibland, när jag ser fram emot något. Idag såg jag mig själv hamna precis i mellan två grupper; den ena prata om B-kursen i Psykologi, den andra gruppen pratade om Psykolog-programmet. Och jag kände "jag då...? Vad gör jag i vår?". Jag vet endast två lyckliga själar som kom in på programmet, och jag valde att lyssna på deras konversation. Och jag blev avundsjuk. Inte deprimerat avundsjuk, utan exalterat avundsjuk (förstår ni?!). För jag ska ju också börja där, det tar bara lite tid. Jag är så glad att ha bestämt mig, och jag ser fram emot mina 5 år i skolbänken. Faktiskt, jag gör det! Jag vill bara påskynda tiden, vrida fram klockan. Jag vet dock att mycket kul händer innan det, så jag måste fokusera på dagen, nuet och allt kul som faktiskt kommer innan.
Det andra som får mig att bara "vilja", är vårmodet. Herre min gud, vad jag vill sätta sprett på pengar. Jag har en lång lista av prio plagg jag vill hitta, och en lång lista på mindre prioriterade, men som jag säkert ändå kommer köpa. Jag vill handla i London, och i KL. Åka till Stockholm, och för den delen shoppa här med. Men det finns två frågetecken, pengar? Tid?
Jadu, med tillräckligt mycket vilja så fixar vi nog det med =) En arbetslös vår leder säkert till massa härlig shopping och resor ;-) Nu ska jag i alla fall iväg och köra combat!
Framtiden
Ännu en arbetande helg. Är ledig nästa, men det är förhoppningsvis(!) den enda fram till Borneo. Nästa vecka har jag inte sysselsättning längre... Eller "sysselsättning" var ett väldigt illa valt ord, klart jag är sysselsatt! Jag har både en Borneo resa att planera för, och en flytt som sker under tiden vi är borta! Jag ska försöka börja med att läsa upp de där två ämnena... så jag är säker på att jag kommer in i höst. Och efter Borneo har jag två veckors jobb, sen är det bara helger igen.... Jag är riktigt nyfiken på hur våren blir. Blir det London? Den där trippen till Stockholm? Grekland-resan med tjejerna? NY eller Indien....? Jag måste ju jobba också, plus läsa upp mina betyg.
Jag är inte själv så orolig över min vår, för jag har och göra, och jag vet vad jag gör fr o m hösten. Dock oroar mig annat. T kommer kanske bli varslad, de har börjat med det på Stadium med nu. Han kanske klarar sig första omgången, om han har tur, men inte andra. Vi som flyttar till en dyrare lägenhet, ska ingen av oss ha jobb? Och förutom T tänker jag på alla... den här finanskrisen slår verkligen. Jag får själv inte heltid som jag blev lovad, och jag blir inte förvånad om de börjar varsla extrapersonalen. Mammas vikariat tar slut nu, hur lätt är det för en 50+ att hitta ett nytt jobb, när man slåss med ca 10% av svenska befolkningen? (arbetslösheten beräknas ju bli det under 2009....)
Samtidigt som jag är orolig över hur det ska gå för alla, så är jag av den sorten att jag tror allt leder till något bättre. Efter krisen kanske vi har en lägre produktion/konsumtion, på ett mer humant stadie? Jag vet inte. Men frågan är hur länge det här kommer hålla på... kan ju ta allt från ett år till fem....
Hur som helst, nu ska jag iväg till jobbet - och se till att folk handlar ÄNNU mer ;-)
Äntligen vardag.
Jag älskar aktiva dagar! Klockan är bara 11.30 och det känns som om jag gjort grejer för en hel dag! Dagen började med en långpromenad med Malin, 8.00 och det var "natt" utanför. Jo, jag vet att många av er börjar så tidigt, men är man student finns ingen anledning att gå upp så?! Hur som helst, tillbaka efter en "frisk" promenad så ringde folk för fullt på en annons. Vi la igår ut vår sängram + sängbord på blocket, i och med att de inte får plats i det nya sovrummet. Timmy stack till jobbet så jag fick själv plocka bort allt från sängen, storstäda rummet (och varför inte hela lägenheten då?). När jag ändå höll på damma jag hela lägenheten, och börja sortera inför flytt. En timme senare kom köparna, och vi monterade ned allt och så var det sålt! Till ett bra pris! Nu ska jag plugga, göra en veg-lunch (äter mycket sånt nu ;-), åka till stan och köpa protein-pulver mm. Köra lite BodyPump, och åka hem och göra sallad.
Igår var en lika aktiv dag. Som tur var fick vi låna en bil så vi hann med både IKEA och stor-handla. I vanliga fall tar detta två dagar... om vi ska ta buss och bära allt. Och vi tvättade, tränade, åt nyttiga saker och hade en allmänt skön ledig dag!
Det är trots allt inte så farligt med vardag igen, skönt att få lite ordning på livet!!
Allt en tjej kan önska sig!
Det är inte alltför ofta man får handskrivna brev, men när de kommer är nästan det roligaste att på väg från brevlådan, uppför trapporna, fundera på vem det kan vara. Ett litet brev textat till mig, med guldpenna. Hm.... Sofi? Ne, jag har redan fått julkort av henne. Hm... man brukar ju få mail? Brev är SÅ underskattat. Men kanske för att man får de så sällan, uppskattas de desto mer?
Hur som helst, brevet kom från Micka, och det var en inbjudan till en Vin & Choklad -kväll! Så, vad kan man mer önska sig? En kväll med bästa, bästa, tjejerna, vin och choklad?! Helt underbart.
Förälskad
Jag vet inte vad det är, men jag tror jag är kär i Sex & the city. Alltså -kär-. Eller, så är det olycklig kärlek. Samtidigt som jag blir glad av att se filmen (såg den igår igen...) så skär det liksom i mig, för jag tänker på er, mina bästa vänner.
När Carrie & Miranda är osams i filmen, hörs de inte på tre dagar, och Carrie säger att det är det längsta de aldrig pratat med varandra. Och då skulle man ju kunna tro att vi är osams jämt?! Hur ofta hörs vi? Jag tycker i och för sig att vi styr upp det ganska bra, med fikor, bio, festande och hotell-frukostar när man är hemma. Men annars har man väl bara sig själv att skylla, att man är här. Åh.... känns bara som att jag vill ha kakan och äta den. Jag vill av hela mitt hjärta bo här i Göteborg, och absolut inte flytta tillbaka till Norrköping. Men jag tror inte alla är lika lyckligt lottade som vi (jag) att ha ett så otroligt bra tjej-gäng!
Jag vet visserligen att när man väl är hemma en längre tid ses man ju inte så ofta ändå, folk jobbar och har andra planer. Så kanske blir det mer "kvalitet" på tillfällena när vi ses nu =) Jag vill tro det så i alla fall. Efter filmen kände jag i alla fall att vi MÅSTE se till att boka en resa till London. Helt klart!
Och förutom känslan att sakna er..... så vill jag till NY, av hela mitt hjärta! Jag vill vinna på lotto och shoppa tills jag dör.
Okej, NY kan jag nog ta mig till, och lite kan jag nog shoppa... men lotto-delen känns ganska hopplös! Men det vore inte helt fel att få bo där.... Hm, dröjer nog tills dess.
2009
Så, då börjar man ett nytt år, med många löften! Ska bli intressant och se vad som händer detta år... =)
Det nya året firades in här i Göteborg. En tjej från förra klassen och hennes pojkvän kom på middag hos oss först... eller, vi beordrade killarna att laga maten =) Så satt vi 3 trappor upp (vi bor i samma hus) och drack vin! Så, efter en god tre-rätters var man så mätt att man knappt kunde röra sig. Sedan bar det av till Mölndal, där det var en husfest på ca 50 pers. Jag och Timmy kände inte en enda =)
Men det var ett bra nyår, och jag är laddad för ett nytt år!
GOTT NYTT PÅ ER!
Visst gör tofflorna hela out-fiten ;-)