Problem?
Allt känns jätte konstigt, men jätte bra. Jag har inget plugg, inget jobb (förutom lite helger och strödagar). Jag är helt ledig. Idag har jag varit helt slut, vet inte om det beror på allt pluggande eller vad det är, men jag har inte orkat göra något. Men snart ska vi ta tag i lägenheten, så jag tänkte måla om alla väggar =)
Timmy och jag kom precis in från en riktig långpromenad i Slottskogen, vi hittade massa nya vägar och massa nya djur, och så himla skönt väder! Det är ljust och varmt, fastän klockan snart är 22, härligt!!
Och snart bär det av till London, detta får man för att flyget var inställt till Borneo, plus att vi aldrig fick sova på Lindholmen! (ersättning från båda). Så, det ska bli riktigt härligt.
Vad har man att klaga på i livet? Inte mycket! Nästa vecka ska jag hem till Norrköping, längtar till min lilla kisse... Här är hon, den fina tjejen.
Forever 21
Hjälp en vän =)
http://www.undersokningforever21.de/
20.0
Herre gud vad jag slitit. Och herre gud vad svårt det var. Men herre gud vad lättad jag är!
Svenskan lyckades, MVG - och en mängd negativ kritik. Men det står i alla fall MVG. Denna gång studsade jag inte ur byggnaden, utan var helt matt av all nervositet. Två lärare hade under drygt två timmar suttit och haft korsförhör med mig, det liknade INGENTING vi någonsin gjorde under gymnasietiden på Kunskap, är det så här vanliga skolor har det? Hemskt.
De två damerna kunde allt om allt, och den ena kunde knappt hålla sig för att inte avbryta den andra med nya frågor, ALLT om ALLA epoker, ALL litteratur historia, varenda författare genom historien (kändes det som) och varenda författares bakgrund och liv, och HELA språkhistorien i detalj (jag hade pluggat lite övergripligt på svenska språkets utveckling...). Ingenting var som jag förberett mig, allt var mycket värre. Så, i slutet fick jag gå ut så satt de och förhandlade om mitt betyg. Jag satt och darra och undrade om jag skulle bli psykolog eller inte.... Så kom jag in, och så sa det mitt betyg, och pratade gärna om mitt "minus", man kan tro att jag knappt blev godkänd när de talade om mina brister.
Fy fan. Aldrig mer gymnasiet! =) Nu blir det bara universitet i 5 år! Det är fan så mycket härligare!!!!
Weeeeiiiii!
JAAA! Jag är så otroligt glad!!
Tack underbara lärare för att du gav mig en andra chans! Lite klarare i huvudet denna gång =) Och jag satte det! Så, nu kan jag bli psykolog! Kommer inte in i Göteborg, men någonstans i alla fall =) Behöver inte vara arbetslös, och jag missar inte sista tåget, utan jag får utbildningen! Oavsett om det blir Göteborg eller Linköping blir jag glad, åhhh.... så skönt!
Mamma är här och vi ska fira ikväll, med att äta på favorit-Tranquilo!
Tänkte bara på en sak, hur sjukt är det inte att man kan må så himla mycket bättre fysiskt, för att man fått reda på något? Till prövningen gick jag med tunga steg, och kände mig trött och halvdan. Efteråt sväva jag verkligen fram, känner för att springa 12 varv runt Slottskogen, vill springa vart jag än ska. Tack!
Nästa vecka ska jag göra en andra del i svenskan, klarar jag även denna kan jag komma in i Göteborg, men.... ska inte ropa hej för tidigt denna gång!
-
Helgen kändes rätt okej tillslut. På lördagskvällen strax innan vi ska dra oss till Malin & Jakobs inflyttningsfest, så fick jag ett mail av Företagsekonomi-läraren, och jag har chans att komplettera lite. Det gjorde mig på bättre humör och oddsen känns bättre. Jag fick även lite motivation till svenskan, till skillnad från innan då jag känt att det knappt är värt att försöka.
Men nu ska jag kämpa i ca 2 veckor till, och så får vi se.. =) Jag har fortfarande ingen reservplan, so... I better succeed.
När vi väntade på båten över till Malin...
Som vågen...
Det är helt otroligt. Jag har aldrig känt mig så fruktansvärt dålig någonsin. Kanske i sjuan, minns att jag inte trodde på mig själv för 5 öre då. Men sedan dess har jag trott att man kan om man vill.
Jag hade en liten glimta av hopp på svenskan, kanske att jag skulle greja MVG där, och då skulle jag kanske komma in någonstans i Sverige. Fick resultatet där idag, VG+, som ett slag i ansiktet. Vad är det med mig? Hur kan jag vara så fruktansvärt jävla inkompetent? Läraren meddelade visserligen att det fanns chans att rätta till det, men jag tror inte på någonting längre. Ni vet när man exempelvis försöker gå ned i vikt, testar alla metoder, har varit duktig ett tag och så ställer man sig på vågen - och har gått upp! Då förlorar man ju motivationen, och i alla fall jag går hellre hem och surar i soffan med choklad, istället för att fortsätta kämpa. Man vill se resultat ibland för att tro på det man gör. Så känner jag nu.
VG+. Vad fan är det för betyg? Om jag nu fått det på 2 prov, vad skulle göra skillnad om jag gjorde dem igen? Jag är ju en jävla medelmåtta. Usch. Fan, jag är så arg och ledsen, besviken och trött, har ingen energi eller motivation.
Att klara nästintill fläckfri ekonomitenta på universitet (där hälften kuggar) är inga problem, men att räkna på Fek B ska vara sådan omöjlighet?
Betnér
Var och såg Magnus Betnér igår, han är fruktansvärt bra! Så, han kunde konsten att få en och skratta i alla fall =) Samtidigt som tjejerna också gjorde mig glad. Trevlig kväll helt enkelt!
Imorgon blir det nog också kul hoppas jag. Inflyttnings fest hos Malin, och utgång på det =)
Vändpunkt
Känns så himla konstigt. Vad ska jag göra nu? Plugga? För vadå? Vet inte om jag hinner göra fler tentor, och vet inte om jag orkar kämpa/hålla hoppet uppe för fler tentor... Jag är ledig - och det känns skit. Jag hade planerat det så bra, efter i tisdags skulle allt bli SÅ skönt. Ledig, vännerna skulle komma hit, jag skulle åka till Borås, vi skulle festa, jag och T till London, hem till Norrköping, göra i ordning i lägenheten.... Men nu känns det inte så skönt som det skulle kännas. Vad är jag ledig för? I väntan på att plugga? Nej, förmodligen inte. Vad ska jag göra då? Flytta hem till Norrköping och bli en håglös "sen"-tonåring istället? för jag har inget jobb. Inget plugg. Inreda lägenheten blir det ju inget av med, för här kan vi inte bo kvar...
Det var sista chansen att komma in. Nu i höst. Hela kvotsystemet ändras, de som läst C, D och E kurser på gymnasiet får istället förtur. Well... things didn't go as expected. Får se vilken vändning detta tar...
Ska iväg och se Betnér nu, så kanske man blir lite gladare.. =)
Över.
Det fanns trots allt en optimist inom mig. En optimist som trodde att jag kunde klara MVG på en 150-poängskurs som går över 2 terminer, på ett prov på 4 timmar, ca 25 sidor. Fläckfritt skulle det gå. Lätt som en plätt, tänkte jag.
Ha! Den optimisten fick sig en riktig kalldusch av realism idag.
Kanske påverkade den usla dagsformen, men mest berodde det nog på den enorma massa företagsekonomi B innehåller.
Jag kan glömma att bli psykolog. Drömmen är nog över.
När jag för en gångs skull visste, ville... kunde....
-
Vad skulle jag göra utan dig Timmy?
Tack för att du finns.
det värsta jag vet.
Nu är det som vanligt igen, eller i det krisiga läget. Så trött att jag inte kan vara normal på dagarna, så trött att jag inte kan jobba, träna eller plugga... så sjukt trött. Längtar efter sömn mer än något annat. När väl kvällen kommer och jag går mot sovrummet ökar pulsen och jag ligger istället där en hel natt, vaken och förtvivlad.
Igår natt hade jag druckit vin, och därför förvånade det mig ännu mer att jag aldrig somnade, utan var tvungen att stiga upp vaken och gå till jobbet. Inatt tog jag sömntablett, men trots detta vred jag mig i halv panik långt in på natten/morgonen.
I Borneo kände jag något som jag aldrig i hela mitt liv har känt. Jag var trött på kvällarna. Vet inte om det var jet-lag eller solen, men det var helt fantastiskt. Jag har aldrig förstått dem som somnar till TV:n eller säger att de har tunga ögonlock på kvällen, men där fick jag känna hur det kändes. Det var helt jävla gudomligt. Jag gick och la mig, somnade inom 10 min, vaknade utvilad efter ca 7-8 timmar. Vet inte om jag ska vara glad för detta, eller ledsen att jag fick känna på hur underbart det var... helt otroligt...
Påsk, Påsk!
Dagen till ära har man jobbat. Fick dock gå tidigare, när solen sken och när man kan gå i linne och shorts, så tillbringar inte folk dagen i ett varahus på Sisters, med all förståelse. Så, jag åkte hem och pluggade istället. Nu har jag bakat en kladdkaka, som är grunden till en födelsedagstårta till Timmy. Hans föräldrar är här och vi ska bjuda dem på mat ikväll. För att få någon sorts påsk-stämning gjorde jag mysig frukost imorse, med scones och smothie (inte för att det är särskilt "påskigt"?!). Men jag har pyntat med ris och fjädrar i alla fall =) Och en påsklilja!
Hur kan det vara så otroligt fint väder? Ska man bara vara glad eller orolig över att vädret är SÅ bra? =) Jag är nog mest glad, skulle inte skada med lite med lite medelhavs-klimat!
Glad Påsk på er!
Inte bara ris, utan lite ros också!
Idag när jag läste ett helt uppslag om hur onyttiga vi svenskar är under påsken, kände jag en sån där lättnad jag brukar känna under jul och andra "godis-helger". Det är SÅ skönt att inte äta godis, inte ens fundera över det. Uppslaget var fyllt med skräck-exempel på hur tänderna skadas,och hur mycket vi ökar i vikt. Jag vet att jag lyckas vara onyttig på andra sätt, men att vara helt fri från godis är faktiskt skönt. Sen när det stod om påskmust kände jag även där "och hur ofta dricker man must? två glas per år kanske....? Ett vid jul och ett vid påsk". Och i år blir det nog ingen påskmiddag alls. Kanske lika bra det, nu när man är vegetarian blir det ju inga köttbullar iaf =) Timmys föräldrar kommer hit och vi ska göra annat gott.
Man går hela dagarna (i alla fall jag) och tänker på hur man ska äta bättre, gå ned i vikt, äta mindre, träna mer osv... Men vid såna här tillfällen (ex uppslaget i tidningen), eller när jag såg "Du är vad du äter" igår, känner jag verkligen att man äter rätt bra. Vad Skipper rekommenderar äter man ju redan. Det är skönt. En liten eloge bör man nog ha ändå.... =)
Dansstep
Tror jag har hittat ett nytt favoritpass =) ÄLSKAR dansstep!
Återuppliva löpandet
Hade tänkt köra BodyBalance, men kände mig lite "out of league" idag, är stel som en pinne av fruktansvärd träningsverk.... Så, därför invigde jag mina nya löparskor (de har stått i ca en månad...). Tog en runda i Slottskogen, och det var faktiskt inte så fruktansvärt som det brukar vara att komma igång. Kanske för det fina vädret, kanske för att man inte är i hemsk form?
Hade ju tänkt värma upp detta år med Vårruset, för att sikta på Göteborgsvarvet nästa år (2,1 mil). Men jag är ju inte i Göteborg när Vårruset äger rum... Hm, undrar om man har motivation nog att fixa Göteborgsvarvet? För det är nog det som det handlar om mest, vilja.... Om jag får med mig några kanske....? Sen får ju självklart knäet avgöra. Som alltid.
Min vegetariska kost fortsätter galant. Ikväll blev det tomatsoppa med svamp och bönor =) Har upptäckt att fler vänner och arbetskamrater var vegetarianer än jag trodde. Kul!
Goda Pannkakor!
Finns ju ändå mängder att äta som vegetarian, och jag längtar efter ett nytt recept varje dag. Här är ju klassiska pannkakor!
Pannkakor som faktiskt ger en hel del protein:
- 2 ägg
- 1 dl rågsikt
- 1 dl grahamsmjöl
- 4 dl lätt/mini mjölk
Till servering:
Bär & keso!
Hur gott som helst =)
ilsken
Idag på Pumpen blev jag arg, påmind och ledsen.
Jag har opererat mitt knä 3 gånger, har haft problem med det i 5 år och tänker på det i princip varje dag. Varje pump pass får jag ont vid knäböj och utfall. Jag får ont oavsett om jag har vikter eller inte, men kör utan vikter för att öka kontrollen på rörelsen och inte belasta knäet så jag skadar det. Resten av muskelgrupperna kör jag stenhårt. Idag kommenterade instruktören högt i mikrofonen "Och vart har Anna vikterna idag?", och alla tittade på mig. Jag hade ingen chans att svara och körde på med mina onda knäböj. Jag blev så förbannad att jag intala mig själv att ta mer än henne (instruktören) på alla andra muskelgrupper förutom benen. Det gjorde jag (så jag är helt slutkörd nu). Men jag är fortfarande arg.
Det är så fruktansvärt lätt att döma alla andra, men man vet egentligen ingenting. Tyvärr är jag inte bättre själv, då jag undrar om folk inte orkar som går från passen, och varför folk ibland inte verkar utmana, men vad vet jag?! Måste bli bättre på att inte tänka så.
Ne, jag är arg och ledsen. Det räcker med att jag själv påminns av det onda varje träningspass, vill inte att en hel klass ska döma mig också. Och tyvärr har knäet blivit sämre än vanligt. Jag har senaste veckorna haft ont oavsett om jag kör aerobic, combat, dansstep eller bara är ute och går. Blir det inte bättre snart så finns risken att bli deprimerad igen.... Satans knä.
Morgonstund
Det roliga med gröt är att man kan variera det så enkelt.
Just nu har jag fastnat för att ha hackade äpplen och kanel i, och sen för en gångs skull koka upp det på spisen. Blir så mycket godare! Brukar alltid vilja ha russin för lite sötma, men när äpplen och kanelen kokas ihop blir det sött ändå =) Givetvis har jag också lite linfrön och solroskärnor i den goda gröten! =)
Vårdag
Take your time.
Jag har ju varit inne på de förut. Och mitt nyårslöfte var att äta mindre kött, och mer vegetariskt. Jag har introducerat mer vegetariskt, men äter fortfarande kött. Jag kan enkelt avstå från allt rött kött, tycker dock om köttfärs (paj eller typ taco). Men jag kan avstå. Jag tycker även om kyckling och fisk väldigt mycket. Men hur mycket......?
Finns flera delar, som "tar" ännu mer. Så, det är inte bara grisar och kossor som har det för jävligt, utan också kycklingar. Nej - även om jag älskar ceasarsallad, älskar jag det inte så mycket att jag vill stödja det ovan.
"En grön duk som täcker apan på operationsbordet höjer och sänker sig med varje andetag. Under skymtar ett litet aphuvud md slutna ögon. Hon sover djupt. Runt om står sju människor med munskydd, blå pappersmössor och gröna rockar. En plastslang sticker ut ur apans mage, mellan ärrets stygn. Läkarna sprutar in en vätska som innehåller grisceller.. /--/ Aporna har fötts upp i Kina för att användas som försöksdjur /--/ I gengäld får tusentals diabetiker, främst de som lider av typ 1-diabetes, nytt hopp /--/ Operationen är klar och läkarna kopplas loss den nedsövda apan från slangar och sladdar och rullar in henne under en värmelampa där hon får vakna upp. Nu har hon en vecka på sig att leva. Sedan avlivas och obduceras hon för att läkarna ska kunna se om försöket lyckats"
- Ellen Heyman, ICA-kuriren.
"Artism är likvärdigt med racism" - Peter Singer
"Frågan är inte: Kan de tänka? Inte heller: Kan de tala? Utan: Kan de lida?" - Jeremy Bentham
"Organ som doneras av människor räcker inte till för att motsvara den efterfrågan som finns. /--/ Därför har man satsat på grisen när det gäller donation av organ, säger Carl-Gustav Groth, professor i transplantionskirurgi vid Huddinge sjukhus /--/ Inom några år kan transplantationer från gris till människa vara ren rutin i Sverige"
Är det bara jag som tycker det är osmakligt? Det började med att jag läste just den sista artikeln (givetvis mycket längre än det jag citerat). Och jag kunde liksom inte komma på skillnaden, varför tycker jag det är oetiskt att föda upp och döda grisar för vår överlevnad? När jag tycker det är helt okej att föda upp och döda för att jag ska få äta taco på fredagskvällen? Jag kunde inte släppa det. Jag ville hitta en bra förklaring, varför det var mer okej att döda för mat än för organ. Men nej, jag lyckades inte. Jag läste denna artikel till svenska provet som jag hade igår. Det var massor av artiklar som rörde mänskliga rättigheter, rasism, dödsstraff, människosyn, och sen en massa artiklar om djur. Lika liten rätt som vi har att värdera andra människors liv (dödsstraff), lika liten rätt har vi att döda djur. Herre gud, en gris är lika mycket liv som min hund! Och min hund är en familjemedlem, vars liv är ovärderligt.
Jag kan inte hitta en enda bra förklaring, till att det är okej, att föda upp djur vars enda syfte är att dö för vår skull.
Nej, fr o m nu är jag vegetarian, med ett undantag - fisk. Jag vill inte stödja den branschen heller, och det är inte rätt att tömma haven heller, men ursäkten är det nyttiga fettet, för min hälsas skull. Kan jag avstå från chips och godis för att det är ohälsosamt, kan jag väl avstå från kött? För att det är till viss del ohälsosamt, men framförallt för att det inte är rätt.
